Hushållsbudget - Så här gör du en budget - Buffert (2024)

Det blir allt vanligare att privatpersoner inte riktigt har koll på sin ekonomi. Med handen på hjärtat – vad har du för inkomster och utgifter? I den här artikeln berättar vi hur du på ett enkelt sätt skapar din egna hushållsbudget för att både få en bättre överblick men även en bättre ekonomi.

Det är väldigt lätt att prata om budgetar och vikten med den men det är få personer som aktivt tar tag i det. Detta betyderinte heller att du ska logga in på din internetbank varje dag och räkna varje krona som kommer in och utan genom attgöra din egna budget får du en bra överblick på alla dina intäkter och utgifter.

Två typer av budgetar

Hemligheten är inte att ha den perfekta budgeten utan att ha en fingervisning över hur din privatekonomi ser ut. Som minst bör du ha en budget som bryter ut dina vanligaste utgifter som t.ex. hyran, försäkringar, mat och nöjen osv. Det är först när du du sätter dig ner och går igenom allt som många onödiga utgifter uppenbarar sig.

Man brukar dela innan det i två olika budgerar, fasta utgifter och “allt annat”.

Fasta utgifter

Dessa utgifter är de som behövs för att överleva och innehåller vanligtvis:

• Hus / Lägenhet
• Mat
• Försäkringar

Dessa är dina viktigaste utgifter och allt annat hamnar sekundärt – inga undantag. Innan man börjar kolla djupare på sin budget så är det oerhört viktigt att först prioritera det som håller dig flytande och betala av det först av allt.

“Allt annat” budgeten

Allt som kommer sekundärt och inte är väsentligt för din överlevnad är din “allt annat”-budget.

I den här budgeten så blir allt valfritt och det inkluderar även resor – även om man ser fram emot det så är det simpelt, har du inte ekonomin för det så är t.ex. mat betydligt mycket viktigare. Vanliga saker som ingår i den här budgeten är nöjen såsom resor, alkohol, kläder, TV med mera.

Det är viktigt att man fort inser att oavsett sin ekonomiska situation så bara för att du har pengar att spendera så betyder det inte att det är en bra idé att göra det. En buffert är bra mycket bättre än en ny TV-apparat.

Så här skapar du din hushållsbudget

Börja med att kolla på dina inkomster, hur mycket pengar kommer in varje månad? Spalta upp dina fasta utgifter och allt annat separat.

Här är det viktigt att du är ärlig mot dig själv och tänker realistiskt hur mycket du faktiskt spenderar en vanlig månad.

Största misstaget många gör är att man tänker för optimistiskt och sätter en för orealistisk budget – det är mycket bättre att ligga på överkant annars blir det svårt att få bukt med ekonomin.

1. Välj en budgetplan

Det finns många typer av budgetar och olika fungerar för olika människor. Det är viktigt att testa och utvärdera och se vad som fungerar bäst för dig. Välj den du tror mest på och försök håll dig till den ett par månader och se om det hjälper.

Här listar vi ett par av det vanligare budgetplaneringarna som man kan testa på:

50/30/20 regeln

Här bryter du ner din budget i tre kategorier procentuellt.

Fasta utgifter utgör 50 % av din budget, 30 % av den går till saker som t.ex. telefon, internet, nöje med mera och återstående 20 % är för skulder, framtida mål såsom sparande, resor, pension osv.

Först och främst, när du räknar ut din budget, se till att du räknar med din inkomst efter skatt.

Om du inte har en stadig lön eller om du har jobbat med annat som inbringat inkomst de senaste månaderna, ta då och lägg ihop det du fått in och dividera med antalet månader för att få fram genomsnittet.

En genomsnittlig summa är bättre än ingen summa alls.

50 % – Fasta kostnader

Dessa är dina självklara kostnader, det vill säga kostnader som du inte kan leva utan.

• Mat
• Hyra/lån
• Studielån
• Sjukförsäkringen
• Transport
• Försäkringar (bil, privat, hemmet och så vidare)
• Bränslekostnader
• Avbetalning på bil/transport

30 % – Flexibla kostnader

Dessa är dina rörliga kostnader som rör livsstil.

• Nöjen och hobbys
• Kläder
• Äta ute
• Presenter
• Resor och semester
• Mobiltelefon
• Abonnemang som exempelvis Netflix, Viasat och Comhem

20 % – Besparingar och skuldminskning

De slu*tgiltiga 20 % används för att i första hand betala av skulder och i andra hand för att skapa besparingar.

• Buffert (också kallat krisfond)
• Pensionssparande
• Skuldbetalning
• Investeringar

50-30-20 regeln är mer “riktlinjer” än en “regel.” Om du börjar med att skriva upp alla dina fasta kostnader, som även innehåller skulder eller besparingar bör resten av pengarna vara ca 30 % för flexibla kostnader.

Om det inte är tillräckligt, vart kan du i så fall skära ner på i de andra kategorierna? Tänk på 30 % som skuldfria pengar att spendera. Så länge du har minst 20 % i besparingar och du har möjligheten att betala alla dina räkningar är resten av dina pengar “skuldfria” pengar.

Om du upptäcker att du har extra pengar kvar i slu*tet av månaden (YES!), kan det vara en bra sak att nästa månad lägga till det i din “sparkategori” (speciellt om du fortfarande behöver medel till ditt konto för oförutsägbara händelser).

Fasta och flexibla

Här delar man upp budgeten i två kategorier – fasta och flexibla utgifter.

Flexibla kostnader är återkommande eller icke-återkommande kostnader för produkter eller tjänster som inte anses nödvändiga.

Även om detta kan vara något av en subjektiv natur, betraktas flexibla kostnader ofta som saker vi “vill” ha, istället för vad vi “behöver”.

Flexibla kostnader skiljer sig från fasta i det att fasta kostnader är det som krävs för att man ska överleva – boende, mat och dyl.

Du kan leva utan flexibla kostnader: exempelvis biobiljetter, böcker eller din dagliga latte.

Exempel på fasta utgifter – Utgifter för kläder är en fast kostnad när det handlar om kläder som du kanske behöver byta ut på grund av slitage, kläder du behöver köpa eftersom du flyttat till ett annat klimat eller kläder du behöver för att köpa på grund av ett nytt jobb. Däremot räknas det inte som en fast utgift om du vill handla kläder för din nästa utekväll.

Efter detta kommer du vilja budgetera efter fasta utgifter som håller sig relativt jämnt varje månad.

Exempel på dessa – Det här kan vara till exempel hyra, en avbetalning på bilen eller en försäkringspremie. Eftersom dessa kostnader är konsekventa, utgör de ofta ryggraden i en budget.

Kategorisera dessa utgifter i ett program eller en app

Vissa appar på datorn eller mobilen där du kan budgetera låter dig ange ett belopp varje månad för fasta och flexibla kostnader.

Om din app du använder inte har en flexibel budget-kategori, kategorisera det i sådant fall som diverse eller nöjen. Resten ser vi som fasta utgifter – det som krävs för att överleva.

Det enda undantaget till detta är om du just då har en väldigt stram budget, I så fall bör du undvika alla rörliga kostnader tills du har ordning på din inkomst.

Att hålla koll på alla kostnader (oavsett hur små dem är) är avgörande för en bra budgetering. Det gäller även en god förståelse för skillnader mellan flexibla och fasta kostnader, liksom hur de påverkar din budget.

Om du är medveten om allt detta, kommer du att ha en mycket tydligare bild av vart dina pengar tar vägen.

Absolut minimum

Denna budget är betydligt mer spartansk än resten men det är också hela idén med den.

Oavsett anledning, om du allt för ofta tycks stå med ett ekande tomt bankkonto i slu*tet på månaden kommer du sannolikt att behöva skära ner på en hel del. Du kan till och med behöva använda dig av en budget med absolut minimum.

Börja med de “fyra väggarna”

I grund och botten är de fyra väggarna de saker som du absolut måste betala för att leva vidare. Oftast brukar folk kategorisera de fyra väggarna som mat, husrum, enkla kläder, och enkla transporter.

Det är även så här: din budget för dina “fyra väggar “kan se olika ut jämfört med någon annans.

Så du måste verkligen tänka på hur det skulle se ut om du nu valt att skära ner på utgifter och enbart leva med det mest väsentliga för din situation.

Låt oss göra en snabb fallstudie och se hur “fyra väggar” kan se ut för en familj.

Får vårt familjeexempel, skulle “fyra väggar” omfatta: dagligvaror, avbetalning på lån (exempelvisprivatlån), telefonräkningar, bränslekostnader för bil, busskort, kostnader för läkarvård, och enklare kläder för mamma, pappa och barn.

Hur man använder denna budget

Så, hur kan du faktiskt använda denna budget i din vardag? Du har ett par alternativ:

Håll dig till budgeten – För att verkligen hålla dig till denna typ av “avskalad budget”, överväga att göra en budget som bygger på kontanter. Betala de allra viktigaste månatliga utgifterna direkt, och använd sedan dessa kontanter för rörliga kostnader som bränsle och livsmedelskostnader.

Eller använd ett budgetverktyg för att spåra och se till att du håller dig inom de valda kategorier och dess kostnader.

Lev enligt den – Låt oss säga att du/ni hade klarat er utan bil och att en bil i dagsläget hamnar på 6–7000 kr i månaden för er. Är det då verkligen värt att fortsätta att betala så mycket för avbetalning på bilen, underhåll och bränsle? Eller går det istället att hitta en väg till att skära på ner på den kostnaden?

2. Håll koll på din budget

Det finns flera program att använda när du vill hålla koll på din budget men vanligaste sättet (och enklaste!) är ett simpel Excel-dokument.

Spalta upp allt månadsvis och med fasta utgifter överst. Efter det går du igenom och noterar det som läggs på annat t.ex. Bensin, mat osv. På sådant sätt får du en klar bild över din ekonomi – räkna sedan ihop allt och se vad du landar på.

• Fungerar budgeten för dig? Perfekt!
• Känner du däremot att du vill spara pengar eller att du spenderar mer än vad du får in? Då är det viktigt att se vad man kan skära ner på.

Skapa en budgetmall i Excel

Enklaste sättet att hålla koll på din budget är genom att skapa en budgetmall i Excel där man summerar sina intäkter och utgifter varje månad. Den behöver inte vara komplicerad – tvärtom desto enklare den är desto enklare blir det att hålla koll på sin månadsbudget.

Nedanför har vi skapat en mall som vi själva använder som dessutom räknar ut snittutgifterna månadsvis.

3. Utvärdera

Efter ett par månader så är det viktigt att utvärdera sin budget. Förhåller du dig till den eller ligger du över/under den?

• Om du ser att du spenderar mer än vad du tänkt så är det viktigt att du antingen justerar din budget eller att du skär ner på onödiga saker som t.ex. alkohol.
• Ser du däremot att du ligger bättre till så kan det vara god tid att öka sitt sparande och sätta upp långsiktiga mål som t.ex. pension eller resor.

Det är inte så mycket svårare än så att sätta upp en sparbudget. Viktigaste är att man kommer igång och får en bättre överblick annars blir det lätt att pengarna bara försvinner ner i ett svart hål utan att man vet var det tar vägen.

Har du några fler tips och tricks på fler typer av budgetar som vi borde ta upp? Kommentera gärna nedanför!